<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Båtnytt</title>
	<atom:link href="http://batnytt.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://batnytt.se</link>
	<description>Allt om segel- &#38; motorbåtar</description>
	<lastBuildDate>Tue, 15 May 2012 10:49:29 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
		<item>
		<title>Vårrustning</title>
		<link>http://batnytt.se/2012/05/15/varrustning/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2012/05/15/varrustning/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 May 2012 08:06:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://batnytt.se/?p=284</guid>
		<description><![CDATA[Är du tuff nog att strunta i bottenmålningen? Bra, för utmärkta alternativ finns.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Här har Båtnytt samlat smarta sätt att hålla båtbottnen fri från beväxning. Alternativ som inte är giftiga och som finns att tillgå på marknaden – eller i städskåpet.<br />
Förändring kan vara läskigt men också spännande, kul och nödvändigt. Var lite crazy, gör något nytt, våga ta steget och slipp slabbet med giftig bottenfärg. Det finns gott om bra alternativ som passar de flesta båtar – och båtägare, den simkunnige, badkrukan, latmasken, snåljåpen och lyxputten.<br />
Har du i alla år målat din båt med giftig bottenfärg kan det kännas tryggt att fortsätta med det men du utsätter både din omgivning och dig själv för risker. Och även om du använder tillåtna färger är det inte lätt alla gånger att göra rätt när de ”giftfria” bottenfärgerna visar sig vara giftiga och kopparfärger plötsligt är tillbaka i Östersjön. Mer om vad som gäller på sidan 80.<br />
Båtnytt har under 15 års tid struntat i att måla båtbottnen på redaktionsbåten och det har gått alldeles utmärkt. Ett eller ibland två besök per säsong på en bottentvätt bara och vi har sluppit ökad bränsleförbrukning och nedsatt manöverförmåga som annars är fallet om man låter havstulpaner, mossdjur och alger frodas.<br />
På Västkusten är påväxten betydligt kraftigare än i Östersjön och beslutet att prova alternativ till de giftiga färgerna blir tuffare att ta. Men båttvättarna blir allt fler där, mycket tack vare statliga bidrag. I Västra Götalands län har ett 80-tal spolplattor börjat byggas. </p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Tvatta-for-hand.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Tvatta-for-hand-195x150.jpg" alt="" title="Tvätta for hand" width="195" height="150" class="alignnone size-thumbnail wp-image-289" /></a><br />
<strong>Rotborste</strong><br />
Absolut enklast och billigast är förstås att ta en rotborste, hoppa i plurret och tvätta båten själv. Det behöver bara göras ett par gånger på sommaren. Välj en solig dag och gör det till en kul grej. Badkrukor kan med fördel städsla grannens raska tonåring som inte lyckats få något sommarjobb. Ett par hundralappar och en halvtimme är vad som behövs för att få din båtbotten ren.<br />
Det värsta gisslet, havstuplanerna, sätter sig fast under en begränsad tid, ofta i slutet av juli–början av augusti (gäller Östersjön). Använd gratistjänsterna som stiftelsen Håll Sverige Rent och Informationscentralen för Egentliga Östersjön tillhandahåller, så får du ett SMS respektive e-post när det är dags att tvätta båten.</p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Scrubbis-Illustration.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Scrubbis-Illustration-313x209.jpg" alt="" title="Scrubbis-Illustration" width="313" height="209" class="alignnone size-medium wp-image-292" /></a><br />
<strong>Scrubbis</strong><br />
Ny spännande borstskrapa för skrovrengöring. Man lägger båten långsides vid bryggan och tvättar båten längs densamma. Borstskrapan har en flytkraft på cirka två kilo vilket sägs göra den mycket enkel att skjuta in under båten och ner på köl och bulb.<br />
Mannen bakom Scrubbis, Svante Bahrton, menar att det är betydligt lättare att få bort beväxning då båten ligger i sjön än då den tas upp och algerna klibbar ihop och att den mekaniska kraften är större än den i stora båttvättar.<br />
Pris 890 kronor inklusive teleskopskaft via webshopen <a href="http://www.scrubbis.se">www.scrubbis.se</a> Frakt om 120 kronor tillkommer, eller ingenting om man tar sig till hämtlagret i Spånga.</p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Spolplatta-0217.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Spolplatta-0217-313x209.jpg" alt="" title="Spolplatta " width="313" height="209" class="alignnone size-medium wp-image-291" /></a><br />
<strong>Spolplattor</strong><br />
Bästa sättet att undvika att gamla och nya synder sprids i naturen är att rengöra båten på en spolplatta med rening, där spolvattnet med färgresterna tas om hand.<br />
Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och utreda miljöpåverkan från båttvättningsalternativ för fritidsbåtar. Man ska också ta fram riktlinjer och riktvärden som ska möjliggöra en samlad bedömning i kommunerna.<br />
Uppdraget ska slutredovisas den 30 juni 2012, men en delrapport som kom den 31 december 2011 visar att det fortfarande läcker ut stora mängder miljöskadliga ämnen från fritidsbåtar. Men också att antalet spolplattor har ökat kraftigt och att Västsverige är bäst i klassen med en väntad flerdubbling inom några år. Till stor del sker det tack vare statliga LOVA-bidrag, lokala vattenvårdsprojekt, som fördelas från Havs- och vattenmyndigheten ut till länsstyrelserna.</p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/MG_4281.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/MG_4281-313x209.jpg" alt="" title="Borsttvätt" width="313" height="209" class="alignnone size-medium wp-image-290" /></a><br />
<strong>Borsttvättar</strong><br />
En borsttvätt fungerar ungefär som en biltvätt men utan kemikalier. De stationära tvättarna klarar de flesta båtar, både segel- och motorbåtar. De är också försedda med en uppsamlingsbassäng som töms vid säsongens slut. Innehållet klassas som miljöfarligt avfall och ska tas omhand. Tvätten tar cirka 15 minuter och kostar 300–500 kronor.<br />
På mobila tvättar sitter borsttvätten på en trailer som man backar ner så att borstarna hamnar i vattnet och båten kan vinschas upp. Lämpar sig för båtar från 3,5 till 8 meter och 3 000 kilo. De mobila tvättarna saknar dock uppsamlingskärl och lämpar sig därför inte för båtar som målats med giftig bottenfärg.<br />
Hitta närmaste båttvätt på <a href="http://www.hsr.se">www.hsr.se</a><br />
<strong><em>Boatwasher</em></strong><br />
erbjuder fyra varianter av båttvättar: MS som tvättar både segel- och motorbåtar, M som tvättar endast motorbåtar, Float som flyter och förtöjs i brygga samt Fixed som monteras på flytande brygga.<br />
Tvättarna klarar båtar på upp till 20 meters längd och 6 meters bredd. Djupgående 2,8 meter.<br />
Info <a href="http://www.boatwasher.se">www.boatwasher.se</a></p>
<p><strong><em>Rent under ab</em></strong><br />
utvecklar och säljer stationära och mobila båtbottentvättar. De kan i dag erbjuda två typer av stationära tvättar för motor- och segelbåtar upp till 12 respektive 16 meters längd, Bigwash 12 och Bigwash 16, samt en mobil tvätt för motorbåtar upp till 8 meter, Miniwash. Industrihydraulik i Östhammar tillverkar och vidareutvecklar båt­tvättarna.<br />
Info <a href="http://www.rentunder.se">www.rentunder.se</a></p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Duk-0023.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Duk-0023-313x176.jpg" alt="" title="Duk " width="313" height="176" class="alignnone size-medium wp-image-297" /></a><br />
<strong>Skrovskyddsduk</strong><br />
Ytterligare en enkel och relativt billig lösning. Man kör upp på duken som förtöjts i brygga, Y-bommar eller bojsänke. Duken flyter upp och sluter sig tätt runt skrovet så att där bildas en ogästvänlig miljö för påväxt. Duken finns nu även för segelbåtar.<br />
Info<a href="http:// www.cleanboatprotector.se"> www.cleanboatprotector.se</a></p>
<p><strong>Ultravågor</strong><br />
Ultrasonic Antifouling System består av en sändare på insidan skrovet och en kompakt elektronikenhet. Ultraljudsvågor sänds ut runt skrov, roder, drev och propeller vilket gör att inga havstulpaner vill växa på skrovet. Pris för Ultrasonic Antifouling ULTRA 20 för båtar < 20 meter 19 850 kronor. Ultrasonic Antifouling ULTRA 10 för för båtar < 10 meter 11 995 kronor. Info <a href="http://www.vikingyachting.se">www.vikingyachting.se</a></p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Havstulpan-o-mossdjur.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Havstulpan-o-mossdjur-313x235.jpg" alt="" title="Havstulpan o mossdjur" width="313" height="235" class="alignnone size-medium wp-image-295" /></a><br />
<strong>Dags att tvätta!</strong><br />
I Östersjön går havstulpanerna från larvstadie till vuxenstadie under en period på en till två veckor per år. Det är då, när skalen är tunna, som du ska tvätta din båt för bästa resultat.<br />
Håll Sverige Rent har en gratis SMS-tjänst, <a href="http://www.giftfrimiljo.nu">www.giftfrimiljo.nu</a> som varnar när det dags.Du kan också få e-post genom Informationscentralen för Egentliga Östersjön, <a href="http://www.infobaltic.se">www.infobaltic.se</a>. Eller använd dig av gratisappen som Båtmiljö.se just lanserat Havstulpanprojektet, ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen, Informationscentralen för egentliga Östersjön och stiftelsen Håll Sverige Rent, har sedan starten 2001 undersökt och informerat om när havstulpanerna sätter sig fast på båtbottnar i Östersjön.<br />
Under sommaren 2010 fanns 147 kontrollplattor ute från Umeå till Trelleborg.<br />
Är du intresserad av att själv bli observatör i havstulpanprojektet sommaren 2012 kontakta <a href="mailto:anna.ehn@skargardsstiftelsen.se">anna.ehn@skargardsstiftelsen.se</a><br />
<strong><em>Havstulpanvarning:</em></strong><br />
sms  <a href="http://www.giftfrimiljo.nu">www.giftfrimiljo.nu</a><br />
mail <a href="http://www.infobaltic.se">www.infobaltic.se</a><br />
App <a href="http://www.batmiljo.se">www.batmiljo.se</a></p>
<p><em><div id="attachment_298" class="wp-caption alignnone" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Docky_3148.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Docky_3148-313x209.jpg" alt="" title="Docky" width="313" height="209" class="size-medium wp-image-298" /></a><p class="wp-caption-text">Docky 1000, båtlyft som inte kräver el.</p></div></em><br />
<strong>Lyft</strong><br />
Att förvara båten ovan vattnet har sina fördelar. Du behöver inte bottenmåla, undviker jobbiga svall och slipper vatteninträngning i skrovet. En båt som ligger i sjön hela säsongen kan öka sin vikt med 10 procent med ökad bränsleförbrukning som följd. Dessutom har du vinterförvaringen kirrad. Varianterna är många, allt från enkla trailers eller slipar till avancerade båthissar. Kostnaderna är också högst varierande.</p>
<p><em><div id="attachment_298" class="wp-caption alignnone" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Docky_3148.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Docky_3148-313x209.jpg" alt="" title="Docky" width="313" height="209" class="size-medium wp-image-298" /></a><p class="wp-caption-text">Docky 1000, båtlyft som inte kräver el.</p></div></em><br />
<strong><em>Docky 1000</em></strong><br />
Ny smart svensk båtlyft (bilden ovan) som inte kräver någon el, vinschen sköter du med handkraft. Kan ligga i med båten på året runt. Lyftkapacitet 1 000 kilo.<br />
Pris 45 000 kronor, till och med april 39 900 kr.<br />
Info <a href="http://www.dockymarin.se">www.dockymarin.se</a></p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Green-Brygglyft-.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Green-Brygglyft--313x250.jpg" alt="" title="Green Brygglyft" width="313" height="250" class="alignnone size-medium wp-image-296" /></a><br />
<strong><em>Green Marine</em></strong><br />
Green Marine har båtliftar för de flesta fritidsbåtar, från svängbar lift för vattenskoter upp till mindre motorbåtar. Dessutom fasta liftar för segel- och motorbåtar upp till 20 ton.<br />
Lyftkapacitet finns från två ton upp till 36 ton.<br />
Båthissar är benämningen på de liftar som står på två vinklade ben och lyfter båten snett uppåt. Kan monteras på befintlig brygga, kaj eller bergsvägg. Finns i storlekar från 1 400 kilo till 13,6 ton.<br />
<a href="http://Info www.greenmarine.se">Info www.greenmarine.se</a></p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/PCM-cobalt_i_lyft.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/PCM-cobalt_i_lyft-313x235.jpg" alt="" title="Sunstream" width="313" height="235" class="alignnone size-medium wp-image-293" /></a><br />
<strong><em>Sunstream </em></strong><br />
Sunstreams hydrauliska lyftar Dock Jock, Minilift och Sunlift finns för båtar med maxvikt från 450 till 12 000 kilo.<br />
Floatlift är en pontonlyft som förtöjs vid brygga. Klarar båtar upp till 5 897 kilo.<br />
Årets nyhet Sunport är avsedd för vattenskotrar.<br />
Info <a href="http://www.pcm-marin.se">www.pcm-marin.se</a></p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Jetdock-5489.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Jetdock-5489-313x209.jpg" alt="" title="Jetdock " width="313" height="209" class="alignnone size-medium wp-image-294" /></a><br />
<strong><em>Jet Dock</em></strong><br />
Flytande brygga som kan ligga i året om. Jet Dock fungerar som en ramp och är uppbyggd av kuber i kraftfull plast. Man använder båtens motor för att köra ombord. Bryggans flytkraft höjer båten ur vattnet tills den står torrt. När man ska ut igen så är det bara att lägga i backen. Kan byggas för båtar upp till 55 fot och 18 ton och fungerar även för katamaraner, pontonplan och vattenskotrar. Jet Dock kräver ingen brygga utan kan förankras med ett par rör som slås ner i sjöbotten. Pris för brygga till en 23-fotsbåt cirka 70 000 kronor.<br />
Info <a href="http://www.catchrelax.se">www.catchrelax.se</a> klicka på Shop.</p>
<p><a href="http://batnytt.se/files/2012/05/Bender-Stockholm.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/05/Bender-Stockholm-313x209.jpg" alt="" title="Bender " width="313" height="209" class="alignnone size-medium wp-image-301" /></a><br />
<strong><em>Bender Marine</em></strong><br />
Levererar produkter från Boat Lift US Inc till hela Skandinavien. Finns till båtar på 200 till 24 500 kilo.<br />
Info <a href="http://www.bendermarine.se">www.bendermarine.se</a></p>
<p><strong><em>Bryggkompaniet</em></strong><br />
Säljer flytande båtliften HydroHoist från USA. Båtliften kan ligga i året om och funkar således också som vinterförvaring. Finns i flera varianter för båtar upp till 47 fot och 14 500 kilo. Info <a href="http://www.bryggkompaniet.se">www.bryggkompaniet.se</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2012/05/15/varrustning/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Test av Comet 26 &#8211; I vekaste laget</title>
		<link>http://batnytt.se/2012/03/22/test-av-comet-26-i-vekaste-laget/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2012/03/22/test-av-comet-26-i-vekaste-laget/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 22 Mar 2012 08:30:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://batnytt.se/?p=248</guid>
		<description><![CDATA[Snygg design, höga prestandaambitioner, ett rymligt inre och liten prislapp låter som en drömekvation. Men Comet 26 har svårt att leva upp till förväntningarna. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Den ser ut som en racer med sitt strykjärnsformade skrov och breda sittbrunn. Det är uppenbart att utseendet har varit viktigt när båten har ritats. Italiensk design brukar användas som en kvalitetsstämpel och i det här fallet stämmer det. Trots att skrovet är brett, rymligt och lådigt ser båten relativt smäcker ut och inpassning av rutor och annat är snyggt gjort med god passning. Enkelt men stilrent.</p>
<p><strong>Rymligt men rörigt</strong><br />
Sittbrunnen är rejält rymlig tack vare den breda aktern. Här finns det plats både för att sitta och jobba men det är sämre med fotstöd. Storen skotas i en fast punkt, det är ju praktiskt när man vill röra sig i sittbrunnen, men en skotskena hade varit bra för seglingsegenskaperna.<br />
Alla fall och skot är nerdragna till sittbrunnen och vinschas på taket med två Lewmar 15, de räcker till storleksmässigt men det blir mycket tampspagetti i sittbrunnen när allt kommer ner från rufftaket. Det hade varit smidigt med ett par vinschar för förseglen nere på sittbrunnskanten men det hade naturligvis höjt priset.</p>
<p><strong>Ser snabb ut</strong><br />
Båten ser snabb ut och förväntningarna från Båtnytts testseglare var ganska högt ställda på båtens seglingsegenskaper. Leverantören angav ett SRS-tal på någonstans i häradet 1,15–1,20, det är snabbt för en <a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3649.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3649-195x150.jpg" alt="" title="ZE7D3649" width="195" height="150" class="alignleft size-thumbnail wp-image-256" /></a> 26-fotare utan direkta tävlings-ambitioner.<br />
Den dag Båtnytt testseglade blåste det 3–7 m/s och det räckte faktiskt mer än väl för att i alla fall få en idé om egenskaperna. Skrovet är lättdrivet med fint släpp i aktern och båten drar i väg med fin acceleration i de lätta vindarna trots ganska enkla Dacronsegel.</p>
<p><strong>Reva tidigt</strong><br />
Roderkänslan är god så länge vindarna är labra med gott bett och lagom rodertryck, finmanövreringen är utmärkt i låga farter och man kan vända på en femöring inne i hamnbassängen. Men sedan, när det börja blåsa, blir känslan en annan. Då är det inte så roligt längre och vi pratar inte om några kulingvindar. Redan vid sex meter per sekund behövs ett rev, trots att vi är tre fullvuxna karlar ombord. Det är för tidigt. Även om man kan hävda att det alltid är bättre att ha för mycket segel än för lite och bara reva tidigt så är båten för vek. En båt som blir omkullslagen i 6 m/s måste ju i princip alltid seglas revad vid familjesegling eftersom en så lätt vindby kan komma när som helst om det överhuvud taget blåser. Det är en annan sak för aktiva seglare med en påpasslig rorgängare men troligen blir en sådan besättning också frustrerad över att båten lägger sig och tappar rodergreppet vid minsta by.<br />
Det är möjligt att ett par hundra kilo till i T-kölen skulle göra susen för seglingsegenskaperna, men det vet vi inte. Vi vet bara att den båt vi seglade inte inbjöd till avslappnad familjesegling.<br />
<a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3753.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3753-313x470.jpg" alt="" title="ZE7D3753" width="313" height="470" class="alignleft size-medium wp-image-251" /></a>Det är gott om plats i sittbrunnen och man sitter utmärkt både nere på sittbänkarna och uppe på skarndäck, men vi saknar fotstöd på båda ställena. Kombinationen av liten tvärskeppsstabilitet, inget fotstöd och byig vind ger en ganska nervös stämning i sittbrunnen, det känns som om man skulle kunna halka ur när båten plötsligt lutar 60 grader. </p>
<p><strong>Rejält rymligt</strong><br />
Under däck är det förvånansvärt mycket plats för att vara på en 26-<br />
fotare, det lådiga skrovet ger ordentlig volym under däck och jämfört med en lika lång båt från 1970-talet känns det spatiöst. Tack vare den stora akterbredden ryms både akterkoj och toalett. Köket är riktigt väl fungerande med två hoar, tvålågigt kök och ordentligt med plats för både mat och husgeråd. Här kan man laga mat på riktigt.<br />
Även om det är mycket synlig plast känns det skapligt ombonat och att insidan av skåpen är målad direkt på glasfibern kan man leva med i en båt i den här prisklassen. Det är gott om plats kring det extremt stadiga bordet men det går inte att bädda i sofforna, de är för smala.<br />
Frågan är var långa personer ska sova. Båtnytts tremannagrupp var 185–190 centimeter långa och kan omöjligen sova ombord allihop. Förpiken är ungefär 180 centimeter, här sover barn och kortare personer, och salongssofforna är för smala. Återstår akterkojen, här kan två längre personer sova (dock inte över 190), men den som ligger under sittbrunnsdurken får inte lida av klaustrofobi. Tre vuxna av medellängd eller två vuxna och två barn kan sova ombord.</p>
<p><strong>Sammanfattning</strong><br />
De senaste decennierna har båtarna blivit större och större och i dag är det mest båtar över 32 fot som räknas som familjebåtar. Men för många som är ute en vecka eller kortare eller som tål en lägre boendestandard räcker en 26-fotare.<br />
Comet 26 är en snygg och välbyggd båt med en storlek, prislapp och utrustning som skulle kunna göra den till ett bra alternativ för dem som inte vill lägga enorma belopp på sin båt. Tyvärr skäms den av mediokra seglingsegenskaper, för de som inte alltid kan ha 200 kilo besättning på kanten känns båten för vek för familjesegling, det är heller ingen nybörjarbåt.<br />
Kanske kan erfarna seglare uppskatta de lite nervösa och jolleliknande egenskaperna som kräver ordentlig passning hela tiden. </p>
<p><em><div id="attachment_253" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3672.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3672.jpg" alt="" title="ZE7D3672" width="613" height="410" class="size-full wp-image-253" /></a><p class="wp-caption-text">Sittbrunnen är stor, skön och sittvänlig. Den öppna aktern ger fin vattenkontakt men gillas kanske inte av seglare med mindre barn. Fast skotpunkt för storen ger plats men skotskena saknas när man seglar.</p></div></em></p>
<p><em><div id="attachment_259" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3639.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3639.jpg" alt="" title="ZE7D3639" width="613" height="410" class="size-full wp-image-259" /></a><p class="wp-caption-text">Alla tampar är nerdragna till de två vinscharna på rufftaket. Det blir en härlig tampspagetti om man inte håller koll. Sprayhooden sitter för nära vinscharna, det går inte att veva runt när den är uppe.</p></div></em></p>
<p><em><div id="attachment_252" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3698.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3698.jpg" alt="" title="ZE7D3698" width="613" height="410" class="size-full wp-image-252" /></a><p class="wp-caption-text">Comet 26 är vek. Redan i fem m/s är det dags att reva, även med besättning på railen, annars tappar rodret greppet och båten farten.</p></div></em></p>
<p><em><div id="attachment_258" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3612.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3612.jpg" alt="" title="ZE7D3612" width="613" height="410" class="size-full wp-image-258" /></a><p class="wp-caption-text">Här är så rymligt som det kan bli på 26 fot, det stora bordet är rejält och stadigt och sex personer ryms lätt till middagen.</p></div></em></p>
<p><em><div id="attachment_261" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3601.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3601.jpg" alt="" title="ZE7D3601" width="613" height="921" class="size-full wp-image-261" /></a><p class="wp-caption-text">En riktig toalett med egen (väldigt smal) dörr imponerar. Durken är dränerad och det går att duscha här inne.</p></div></em></p>
<p><em><div id="attachment_260" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3618.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3618.jpg" alt="" title="ZE7D3618" width="613" height="410" class="size-full wp-image-260" /></a><p class="wp-caption-text">Man sitter bra i sofforna men de är för smala för att sova i.</p></div></em></p>
<p><em><div id="attachment_257" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3616.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3616.jpg" alt="" title="ZE7D3616" width="613" height="921" class="size-full wp-image-257" /></a><p class="wp-caption-text">Ett fullt fungerande kök i miniatyr där allt som behövs för matlagning finns, även plats för kokkärlen.</p></div></em></p>
<p><em><div id="attachment_255" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3654.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/03/ZE7D3654.jpg" alt="" title="Comet 26" width="613" height="410" class="size-full wp-image-255" /></a><p class="wp-caption-text">Det inbyggda peket är stadigt som berget och nödvändigt vid tillläggning i naturhamn. Frågan är hur man fäster en stege.</p></div></em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2012/03/22/test-av-comet-26-i-vekaste-laget/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>För folkets båt i tiden</title>
		<link>http://batnytt.se/2012/02/21/for-folkets-bat-i-tiden/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2012/02/21/for-folkets-bat-i-tiden/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 21 Feb 2012 13:13:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://batnytt.se/?p=232</guid>
		<description><![CDATA[Rymlig båt till rimligt pris var melodin på ­1970-talet. Plastbaljor som Albin 25 blev folkets favoriter och ­semester på havet blev en folksport. Men har båttypen någon plats i dagens båtliv? Båtnytt leker med tanken. Häng med från början och tyck till i projektet där vi tillsammans med designproffs tar den folkliga bobåten tillbaka till framtiden.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Om man jämför båtdesign och båt-utveckling med att spela schack, så finns det precis som i det ädla spelet en nästan oändlig mängd möjligheter för att nå sitt mål. Men precis som man alltid måste hålla sig på schackbrädet när man spelar, så tenderar båtdesignen också att hålla sig innanför gränserna, om än osynliga sådana.<br />
<em><div id="attachment_239" class="wp-caption alignleft" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/02/snetopp_open_in_sea.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/02/snetopp_open_in_sea-313x219.jpg" alt="" title="snetopp_open_in_sea" width="313" height="219" class="size-medium wp-image-239" /></a><p class="wp-caption-text">Stor öppning från salongen ut till den uppfällbara badbryggan gör båten extra rymlig och gränserna mellan inne och ute suddas ut. Soliga dagar blir salongen nästan helt öppen, utan trassel med kapell. Samtidigt kan man stänga om sig i en ombonad kabin när det svenska vädret visar sin svekfulla sida.</p></div></em> Båtnytt har under sin drygt 50-åriga historia varit med och tyckt och tänkt kring och vridit och klämt på en mängd nya båtidéer och vill nu i gammal god tradition själv presentera en framtidsvision.<br />
Tillsammans med Levin Design AB i Kungsbacka, som arbetar med design, konstruktion och pluggtillverkning till båtbranschen, har vi tagit nya grepp runt gamla problem.<br />
Den stora hämskon för progressivt båtskapande är alltid att det i slutänden ska gå att sälja produkten, vilket innebär att många intressanta idéer aldrig tillåts lämna ritbordet.<br />
Men vi har lagt försäljnings­kravet åt sidan och vill visa att om man tänker bara lite annorlunda, utan att för den sakens skull tappa verklighetsförankningen helt, så blir resultatet något helt annat än vad som erbjuds i dag.</p>
<p><em><div id="attachment_238" class="wp-caption alignleft" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/02/elias_on_trailer.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/02/elias_on_trailer-313x109.jpg" alt="" title="trailer" width="313" height="109" class="size-medium wp-image-238" /></a><p class="wp-caption-text">När de svenska reglerna för släpvikt harmoniseras med övriga Europa och tillåter en totalvikt på 4 500 kilo blir konceptbåten trailerbar med B-körkort.</p></div></em></p>
<p><strong>Historisk inspiration</strong><br />
Vi har valt att ta avstamp i ett kapitel i den svenska båthistorien som väldigt många har någon slags relation till. Om folkbilen Volvo PV satte hela Sverige i rullning på 1950-<br />
talet, så måste motorbåten Albin 25 ha gjort detsamma för det svenska fritidsbåtslivet på 1970-talet. Det kan så vara att det är en båt som många hatar att älska men den hade ändå kvaliteter som gjorde den tillräckligt populär för att byggas i över 2 900 exemplar under åren 1969–1978. Den blev en närmast odödlig klassiker.<br />
Den var en rymlig båt, perfekt för familjen med sin separata akterruff. Den var bränslesnål med sitt lättdrivna skrov och blygsamma motorstyrka. Och den var ingen skärgårdsmarodör med sina modesta fartresurser och minimala svall.<br />
Dessutom var den förhållandevis billig. 1969 kostade Albin 25:an 39 000 kronor. Omräknat i dagens penningvärde blir det cirka 313 000 kronor. För pengarna fick man en semesterbåt med fyra kojplatser, pentry och separat toalett.<br />
Tittar man på vad man får för motsvarande pengar i dag så kommer man till exempel hem med en Ryds 618 GTI för runt 310 000 kronor. Det är en styrpulpetbåt med en 115-hästare på akterspegeln, lite mjuka dynor att sitta på och ett litet akterkapell att huka under. Det är allt. Det är med andra ord svårt att få en ny övernattningsbar båt i dag till ett pris som känns rimligt.</p>
<p><strong>Vår vision</strong><br />
Tillsammans med Levin Design har vi på Båtnytt suttit ner och bollat idéer som resulterat i ett första utkast till en modernare  båt, med rötterna i 1970-talets folkliga båtar, men anpassad efter hur dagens och framtidens förutsättningar ser ut för båtlivet i Sverige.<br />
Vi har satt upp ett antal kriterier som vi vill att båten ska uppfylla. Att vilja och verklighet sedan ibland krockar må vara hänt. Men en vision ska ha en hög ambition tycker vi, så därför ser vi gärna att framtidens folkliga bobåt ska:</p>
<p>• Vara en båt som man efter en veckas semester fortfarande är sams i.<br />
• Rymma en familj på fyra personer där alla har egna och fasta kojer.<br />
• Erbjuda bra kök som går att jobba i.<br />
• Innehålla en bra toa/dusch med full ståhöjd.<br />
• Vara lätt att bada ifrån.<br />
• Tillverkas och brukas med största möjliga miljöhänsyn. Exempelvis med lättdrivet skrov i låga farter och med elmotorer.<br />
• Vara så liten att den är praktiskt trailerbar.<br />
• Framföras i 8–12 knop – det räcker.<br />
• Anpassas till svenska sommaren som inte alltid är så varm.<br />
• Kosta max 300 000 kronor i grundutförande.</p>
<p>– Det går aldrig att vara helt kompromisslös utan allt blir mer eller mindre en blandning av olika krav och önskemål. Med många önskemål på listan men utan försäljningskrav har jag därför valt bort två saker som annars alltid är med. Det är ett traditionellt båtutseende och ett skrov gjort för 40 knop med en överstor motor. Alla tillverkare inriktar sig på det likt reptilhjärnor. Dessa avkall gör att båten minst sagt får ett annorlunda utseende, säger Levin Designs Urban Södling, som ansvarar för att omsätta våra projektidéer i praktiken.</p>
<p><strong>Du bestämmer</strong><br />
Under mässan Allt för Sjön i Stockholm (2–11 mars) kan du komma och beskåda och diskutera projektet i Båtnytts monter. Där ställer vi ut en modell av vårt första förslag och presenterar även projektet ytterligare i ord och bild.<br />
Då vill vi också väldigt gärna höra just dina tankar kring projektet. Tycker du båten är ful? Är det viktigare hur båten ser ut än dess funktion? Ska båten kanske bara vara anpassad för två personer? Tycker du att båten ska vara täckt eller öppen med kapell? Alla är välkomna med åsikter, kritik och förslag på hur konceptet kan utvecklas vidare. Följ och kommentera också projektet på vår Facebooksida, facebook.com/batnytt. Ingen åsikt är för dum, inget förslag för radikalt. Med era åsikter som guide skissar vi vidare och presenterar förfinade förslag i Båtnytt under våren.<br />
Så välkommen ombord, nu tuffar vi i väg i miljösmart semesterfart – och hela familjen får plats! </p>
<p><em><div id="attachment_234" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/02/babord.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/02/babord.jpg" alt="" title="babord" width="613" height="361" class="size-full wp-image-234" /></a><p class="wp-caption-text">sStora solpaneler på taket bidrar till strömförsörjningen ombord. Det stora fönstret i skrovsidan släpper in mycket ljus till akterruffen som rymmer en dubbelkoj.</p></div></em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2012/02/21/for-folkets-bat-i-tiden/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bästa styrkan till hyttbåten</title>
		<link>http://batnytt.se/2012/01/30/basta-styrkan-till-hyttbaten/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2012/01/30/basta-styrkan-till-hyttbaten/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 30 Jan 2012 13:40:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://batnytt.se/?p=217</guid>
		<description><![CDATA[Det skiljer inte mycket i fart mellan 90 och 115 ­hästkrafter på en hyttbåt. Så ska du inte frakta cementblandaren, ­svärmor och virke till nya gäststugan stup i kvarten duger det minsta motoralternativet gott.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I den populära mellanklassen på runt 100 hästar har alla motortillverkare flera modeller. Det finns ett femtontal motorer på marknaden, både äldre och nyare två- och fyrtaktare som samtliga är godkända enligt 2006 års hårda miljökrav. Den här effektklassen passar allt från snabba styrpulpet­båtar på runt 5,5 meter till lite tyngre hyttbåtar, där man nöjer sig med en marschfart på runt 25 knop. Vissa motorstyrkor har nämligen cylinder­volymer på upp till 2 liter och med rätt propellerval klarar de en hel del last.<br />
I denna test riktar vi in oss på tre motorstyrkor från Suzuki på 90, 100 och 115 hästar, som alla monterades på en 23-fots hyttbåt från Beneteau.<br />
Motorerna är både nya och lite äldre konstruktioner. 90-hästaren har en volym på 1,5 liter och är den färskaste konstruktionen från 2009. Den finns även som 70- och 80-hästare. En av många finesser den är utrustad med har beteckningen Lean burn control system, en speciell styrning av bränslesystemet mellan vissa varvtal. En mängd sensorer känner av motorns belastning och när den är låg reduceras den insprutade bränslemängden och ger en bättre bränsleekonomi.<br />
Suzukis 100- och 115-hästare har samma grundkonstruktion med ett mera konventionellt insprutningssystem. Finns även som 140-hästare.</p>
<p><strong>Inga fartbåtar</strong><br />
Precis som Hondamotorerna (se Båtnytt nr 12/2010) testade vi de tre Suzukimotorerna på en hyttbåt, men denna gång glasfiberbåten Beneteau Antares 680, godkänd för motorstyrkor på upp till 115 hästar. Denna planande båt är försedd med en liten köl från midskepps och akteröver, vilken ger mycket goda lågfartsegenskaper. Båten mäter 6,72 x 2,54 meter och väger 1 375 kilo utan motor.<br />
Toppfarterna landade på 27 till 30 knop. Större är inte skillnaden mellan en 90- och en 115-hästare på den här typen av båt. Med en lättare styrpulpetbåt på 6 meter hade skillnaden i toppfart blivit minst det dubbla och 115-hästaren hade förmodligen kommit upp i en toppfart på 37–38 knop.<br />
Hyttbåtar är normalt inga fartbåtar. En marschfart på runt 25 knop passar båt­typen bäst. Här är det viktigare med en stor volym, ett bra vridmoment i mellanvarvs­registret och en utväxling som klarar lite större diameter på propellern. Då kan man lasta dem rejält och få en bra bränsleekonomi.<br />
I tabellen med testfakta har vi rödmarkerat förbrukningen vid 24 knop och då hamnar alla på ca 1,05 liter per sjömil. Även bullervärdena ligger ganska lika. 90-hästaren behöver dock ett högre varvtal för att nå upp till 24 knop, vilket ger lite mer ljud.</p>
<p><strong>Bra volym viktig</strong><br />
Bästa styrkan till den här typen av båt beror helt på hur båten ska användas. Med max ett par personer ombord räcker det med en 90-hästare, men den bör ha en hygglig cylindervolym på minst 1,5 liter.<br />
Med Suzukis 100-hästare ökade toppfarten endast 1,5 knop, men den större volymen gör att motorn klarar betydligt högre belastning. Dessutom kan man lägga sig på ett lägre varvtal för att nå samma marschfart, vilket ger både mindre vibrationer och motorljud.<br />
115-hästaren<br />
ger bara ett par knop ytterligare i toppfart, men cirka fyra knop mer i mellanregistret, det vill säga där man oftast hittar de mest ekonomiska varvtalen. Med 115-hästaren kan man sänka varvtalet med runt 1000 varv per minut och ändå få en godkänd marschfart på runt 25 knop. Med en godkänd marschfart menar vi här ett läge när båten kommit upp i planing, sikten är god föröver och styrningen känns behaglig. Det sistnämnda kräver även att riggen justeras till rätt vinkel med Power trim-funktionen.<br />
Sammanfattningsvis handlar motorvalet om hur båten ska belastas. Till en V-bottnad styrpulpetbåt hade man förmodligen valt en 115-hästare för att nå toppfarter på över 35 knop. Men till denna hyttbåt som kanske bara belastas med ett par personer räcker 90-hästaren mer än väl. Då blir också paketpriset betydligt lägre. Pengar som man i stället kan använda till ett varmluftsaggregat eller en navigations­ut­rustning. </p>
<p><strong>Suzuki 100 hk</strong><br />
<em>Tyst vid 25 knop</em><br />
<em><div id="attachment_221" class="wp-caption alignleft" style="width: 205px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/01/100-och-115-hk-02.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/01/100-och-115-hk-02-195x150.jpg" alt="" title="100 och 115 hk 02" width="195" height="150" class="size-thumbnail wp-image-221" /></a><p class="wp-caption-text">100- och 115-hästaren har samma grundkonstruktion. </p></div></em> Suzukis 100-hästare är både ny och gammal. Det är helt enkelt den gamla 90-hästaren från 2001 som har uppgraderats och nu delar plattform med Suzukis 115- och 140-hästare. Alla är 4-cylindriga och har en volym på nästan 2 liter. Dessutom har de ett mera konventionellt insprutningssystem.<br />
Med 100-hästaren kom vi upp i 28,4 knop vid 6 000 varv, men vid detta höga varvtal sticker både förbrukningen och motorbullret i väg. Således endast 1,4 knop mer än med 90-hästaren, men 100-hästarens större cylindervolym gör den inte lika belastningskänslig.<br />
Vid exakt 25 knops fart är den tystast med 78 decibel vid förarplatsen.</p>
<p><strong>Suzuki 90 hk</strong><br />
<em>Justerbar trollingfart</em><br />
<em><div id="attachment_220" class="wp-caption alignleft" style="width: 205px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/01/90-hk-06.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/01/90-hk-06-195x150.jpg" alt="" title="90 hk 06" width="195" height="150" class="size-thumbnail wp-image-220" /></a><p class="wp-caption-text">Suzukis nya 90-hästare har en volym på 1,5 liter.</p></div></em> Den här motorn presenterades 2009 som en helt ny konstruktion. Slagvolymen är något mindre än i den äldre 90-hästaren. Även vikten är lägre liksom inte minst bränsleförbrukningen. En av de stora förändringarna är nämligen styrningen av bränslesystemet. Mellan vissa varvtal upp till planingsfart, från ungefär 2 000 till 5 000 rpm, får motorn data från sensorer (varvtal, luftmängd, gasspjällsläge) och när värdena ligger inom vissa förprogrammerade ramar uppfattar motorns styrenhet detta som låg belastning och drar ner den insprutade bränslemängden.<em><div id="attachment_219" class="wp-caption alignright" style="width: 205px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/01/90-hk-02.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/01/90-hk-02-195x150.jpg" alt="" title="90 hk 02" width="195" height="150" class="size-thumbnail wp-image-219" /></a><p class="wp-caption-text">Insugningsrör i plast har  reducerat vikten. </p></div></em><br />
Från och med 2012-års modell är 90-hästaren utrustad med justerbar trollingfart som enkelt ställs in via en knapptryckning vid förarplatsen.<br />
Med 90-hästaren fick vi en toppfart på 27 knop med en 15-tumspropeller. Förbrukningen landade på 1 liter per sjömil vid strax över 20 knop.<br />
90-hästaren kan vara ett alternativ på denna tunga båt – om den inte lastas ner för mycket.</p>
<p><strong>Suzuki 115 hk</strong><br />
<em>Bra marschfart</em><br />
<div id="attachment_221" class="wp-caption alignleft" style="width: 205px"><a href="http://batnytt.se/files/2012/01/100-och-115-hk-02.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2012/01/100-och-115-hk-02-195x150.jpg" alt="" title="100 och 115 hk 02" width="195" height="150" class="size-thumbnail wp-image-221" /></a><p class="wp-caption-text">100- och 115-hästaren har samma grundkonstruktion. </p></div>115-hästaren  har exakt samma grundkonstruktion som 100-hästaren. Enda skillnaden förutom effekten är att den har andra kamaxlar och att ventilerna öppnar på andra tider. Här fick vi självklart den högsta toppfarten, men den stannade på 30,5 knop. Bara 3 knop mer än 90-hästaren. Men 115-hästaren håller en hygglig fart även vid gasavdrag. Vi kunde dra av hela 1 000 varv och ändå få en bra marschfart på 24 knop. Då hamnar förbrukningen på goda 1 liter per sjömil. </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2012/01/30/basta-styrkan-till-hyttbaten/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Test &#8211; Arcona 410 VS Dehler 41</title>
		<link>http://batnytt.se/2011/12/15/test-arcona-410-vs-dehler-41/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2011/12/15/test-arcona-410-vs-dehler-41/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 15 Dec 2011 15:17:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://batnytt.se/?p=168</guid>
		<description><![CDATA[Nya prestandaseglarna Arcona 410 mot Dehler 41. Båtarna är två sidor på samma trendmynt och ska locka storseglare att lätta på plånboken.

]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/ArconaDehler.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/ArconaDehler-313x830.jpg" alt="" title="ArconaDehler" width="313" height="830" class="alignleft size-medium wp-image-186" /></a> För folk som är tända på prestanda är Arcona 410 och Dehler 41 två storfavoriter. Märkenas meritlista gör dem till säsongens snackisar med olika åsikter om stil och potential, vilket är som det ska vara när två drivna varv tar fram var sin snygging för storseglare.<br />
Båtarnas bakgrund är att Arcona Yachts 2010 ville följa upp Arcona 400 från 2001. Stefan Qviberg, mästare på att rita snabba båtar, sattes på uppgiften att ta fram ”en lätt, stabil 40-fots vinnare med seglingsupplevelse långt utöver det vanliga”.<br />
Dehler Yachts å sin sida fann tiden mogen att ersätta gamla 39:an. Rolf Vrolijk ritade med målet att skapa ”En yacht tänkt att sätta nya gränser avseende fartpotential och dynamik”.<br />
Att varven pratar prestanda hindrar inte att Arcona 410 och Dehler 41 passar perfekt för semester. Farter på 7–8 knop ger dagsetapper på 60–70 sjömil, de djupa kölarna ger krysskraft i kuling och 40 hästars motorer ger rejäl marschfart och en manöverförmåga på topp.<br />
<em>OBS!Klicka på bilderna för att få dem större.</em></p>
<p><strong>Vem är snabbast?</strong><br />
Dimensionerna skiljer marginellt, men lägre vikt, mer segel och VPP (diagram med konstruktörernas fartberäkningar) säger att Arcona 410 ska vara snabbare. Men i testen var Dehler 41 snabbare, vilket var en överraskning för alla inblandade. Dock var testbåten i raceversion med 2,50 m köl, kolfibermast och perfekta försegel. Arcona 410 var en standardbåt och tyvärr med utseglad fock.<br />
Med samma standard på båtarna borde resultatet bli som i tabellen. Men sanningen kommer efter ÅF Offshore Race/Gotland Runt 2012, när båtarna körts med taggade trimmare, triggade taktiker och oresonabla rorsmän bakom spakarna.<br />
Beträffande pris skiljer i baspris hela 730 000 kronor till Dehlers fördel. Men en koll visar att Dehler 41 har järnköl, fast propeller och små vinschar som egentligen inte hör hemma på en prestandabåt. Planen är att locka, men också ge fler chans att smaka på Dehlers recept.<br />
Med liknande nivå på utrustningen skiljer priset cirka<br />
500 000 kronor till Dehlers fördel. Det är fortfarande mycket för två båtar av samma kaliber och leder till frågan: Varför denna prisskillnad? Svaret är byggsätt, materialval och inköpspriser.<br />
Khayamahogny, teakdurkar, lösvirkesbyggd och vakuumdäck i Arcona 410 kostar mycket mer än sapelimahogny, laminatdurkar, basinredning, takinnerliner, handupplagt däck i Dehler 41.<br />
Men Arconas Torgny Jansson tvekar ändå inte:<br />
– Vi planerar och producerar med målet att bygga den bästa båten i klassen. Vi använder de bästa metoderna, bästa materialen, bästa utrustningen och all erfarenhet vi samlat på oss under ett långt seglarliv.</p>
<p><strong>Vakuumbyggt</strong><br />
Om inköpspriser säger Dehler: ”Genom att utnyttja skalfördelarna i inköp och logistik (hos Hansegruppen) möjliggörs varvets strävan att priset kan hållas mycket attraktivt”.<br />
Men hos Arcona menar man att inköpspriser bestäms av varvens soliditet och renommé.<br />
På punkten uppbyggnad har båda vakuuminjicerade skrov, vinylester, riktad glasfiber och massiva förstyvningar i botten. Men Arcona har vakuuminjicerat däck, stålram i botten och laminerade skott medan Dehler har handupplagt däck, glasfiberram och skotten i urtag i taket med flänsar.<br />
Näst efter pris och teknik spelar linjer roll och Arcona 410 och Dehler 41 är riktiga tuffingar med breda däck, smala ruffar, höga riggar, tunna förskepp, feta akterpartier och svagt språng. Arconan är tidlös med sin rektangulära ruff, rutramar i aluminium och raka sargar. Dehlern är trendig med rundade ruffsidor, infällda mörka rutor och fasade sargar.<br />
Även semestertrivseln i dessa två båtar är fin, de rymmer en fembarnsfamilj, de har riktiga pentryn, kartbord i färdriktningen och stora U-soffor i salongen. Arcona 410 har dubbla akterkabiner som standard, i Dehler 41 är det tillägg.<br />
Avgörandet står mellan dyraste mahognyn mot billig, hantverk kontra fabriksfinish. Kvalitetskunniga faller för känslan i Arcona 410. Å andra sidan har Dehler 41 fler inredningsmaterial, färger och layouter att välja mellan.<br />
Och så till slutfrågan: Vem vinner? Förnuftet säger Dehler 41, för 2 525 7864 kronor i extrautrustat skick jämfört med<br />
3 034 170 kronor, eller cirka 500 000 kronor mer för Arconan, är rejäl skillnad för i grunden samma seglingsupplevelse. Men Arcona 410 är speciell, gensvaret i styrningen, inredningen och finishen är fenomenal för en prestandabåt. </p>
<p><em><div id="attachment_181" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/IMG_1660.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/IMG_1660.jpg" alt="" title="Arcona 410" width="613" height="410" class="size-full wp-image-181" /></a><p class="wp-caption-text">Seglare sugna på prestanda och finish blir bönhörda. Men ytterst ger byggkvaliteten och styrkänslan substansen i båten.</p></div></em><br />
<strong>Sportig skönhet</strong><br />
<em>Arcona 410</em><br />
Ända sedan Arcona 400 kom 2001 har Arcona visat vad man kan. Denna första stora svenska prestandabåt matchade mer kända märken, hade bästa mahognyn och stålram i botten.<br />
Konceptet slog och ledde till Arcona 370, Arcona 460, Arcona 430, som blev European Yacht of the Year 2009,  Arcona 340 och nu Arcona 410.<br />
Stamtavlan är fin, men räcker det? För att bli accepterad av kunniga seglare krävs förnyelse. På samma gång behöver sittbrunn och inredning följa tidens trend. Därför är aktern öppen, den har såväl dubbla rattar som dubbla akterkabiner. Dessutom tog upphovsmakarna till fribordshöjden och drog ut kojerna så pass att utrymmena kan mäta sig med byggen från kontinenten.<br />
<em><div id="attachment_184" class="wp-caption alignleft" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/IMG_1731.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/IMG_1731-313x209.jpg" alt="" title="Arcona 410" width="313" height="209" class="size-medium wp-image-184" /></a><p class="wp-caption-text">Traditionellt men påkostat med khayamahogny, teakdurkar, vinyltak.</p></div></em> Regeltekniskt premieras i dag stabilitet, varför 410 har mer formstyvhet med fylligare akterskepp. Dock är kölen lättare än på tidigare modeller.<br />
Första 410:an kom i sjön i somras och kunde ses på höstens mässor. Den har dock inte kappseglats ännu och hur den klarar konkurrensen återstår att se. SRS-talet har satts till 1,40 mot 1,33 för 400:an, vilket låter fort, men gör det svårt att få en pallplats.</p>
<p><strong>Trend och tradition</strong><br />
L-formad köl är traditionellt, men också resultatet av forskning som visade att mest lyft och minst motstånd kommer med denna form. L-kölen pallar också grundsmällar bättre. Även rodret är åt det konservativa hållet, alltså grundare än kölen för att inte ta skada vid grundstötning.<br />
Men där stannar konservatismen. Riggen är Arconamässigt hög, storseglet är stort och bommen längre än på Dehlern. Nytt är vant i sidan, dubbla rattar, två meters öppning bak och att aktern är extremt bred och utlagd, utan att för den sakens skull ha ett slag i sidan. Trendtänkandet hindrar inte att man har en del traditionella lösningar. Hit hör att storskotet löper ovan däck, inte i kanaler under däck och att all löpande rigg mynnar uppe på rufftaket, inte på sittbrunnssargarna. Förenklat? Jovisst, men säkrare och enklare vid manövrar, menar man på varvet.<br />
Däremot är det trendriktigt med storskotskena på durken, inte uppe mellan bänkarna. Motivet är smidigare kliv, men det blir lätt grus i travaren. </p>
<p><strong>Bred sittbrunn</strong><br />
Den breda sittbrunnen saknar spjärn, ribban i durken är för låg, och inte heller rorsman har bra stöd för fötterna. Den uppfällbara durkklaffen passar inte alla ben. <em><div id="attachment_183" class="wp-caption alignleft" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/IMG_1719.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/IMG_1719-313x469.jpg" alt="" title="Arcona 410" width="313" height="469" class="size-medium wp-image-183" /></a><p class="wp-caption-text">Förpiken är så bred och låg att kapten kan rulla ner i kojen.</p></div></em>Sittbänkarna saknar siestalängd, men sargarna är höga med god sitthöjd och dito bredd, som ger fina förutsättningar för umgänge i hamn.<br />
Salongen har imponerande volym, stor durkyta och mycket ljus. Ännu starkare intryck gör finishen, som är nästan som på ett Orustbygge. Massiva hörn, massivträ i fronter, överskåp passade mot däcket, böjlimmade lister, toppad lackfinish, durk i nåtad teak är Arconas särdrag.<br />
Förpiken är ovanligt bekväm med så lågt insteg att en trött gast kan rulla ner på kojen.<br />
Dubbla akterkabiner är standard, akterplacerad toalett likaså. Stolen står tvärs men ganska trångt och fungerar därför hyggligt till sjöss. </p>
<p><strong>Bästa styrningen</strong><br />
Byggtekniskt gäller vakuumskrov, vinylester i hela laminatet, däck och skrov hoplimmade med vinylester samt skotten laminerade runt om. Detta dyra, starka byggsätt är troligtvis den bästa byggmetoden som finns tillgänglig idag.<br />
<em><div id="attachment_182" class="wp-caption alignleft" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/IMG_1713-2.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/IMG_1713-2-313x209.jpg" alt="" title="Arcona 410" width="313" height="209" class="size-medium wp-image-182" /></a><p class="wp-caption-text">Kartbordet behövs som ”kontor” där skärmen dubblerar som dator och plotter.</p></div></em> Och nu till det allra bästa med Arcona 410 – seglingskänslan. I 6–7 meter per sekund låg båten ljuvligt lätt, men ändå tydligt på rodret. Styrningen löpte lätt och förmedlade perfekt kontakt. Jag kunde blunda, känna trycket, hitta spåret och hålla 7,3–7,5 knop på kryss.<br />
Med 133 kvadrat gennaker uppe såg vi 12,3 knop på plottern och vi testpressade båten på snäv slör. Men då släppte rodret förstås, som ofta i svåra lägen, vilket är vanligt på flesta sportiga båtar. Ändå funderar jag: Hade ett ännu djupare roder gjort någon skillnad?<br />
Samma sak på kryss, i byarna var 410:an som en stor jolle och ville skära upp om vi inte släppte på storskot och vagn ögonaböj. För bättre kontroll behöver kicken dras ner på båda sidor om ruffluckan. Men en option med tyngre köl anser varvet onödigt och refererar till att rätande momentet eller styvheten är samma som på fina 430.<em><div id="attachment_178" class="wp-caption alignright" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/Arcona-410-sittbrunn.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/Arcona-410-sittbrunn-313x209.jpg" alt="" title="Arcona 410 sittbrunn" width="313" height="209" class="size-medium wp-image-178" /></a><p class="wp-caption-text">Öppen akter, dubbla rattar är lika praktiskt som läsplatta och plotter på vardera sidan i piedestalerna.</p></div></em><br />
På fart och höjd klarar Arconan inte Dehlern. Rullfock kontra racingfock och aluminiummast mot kolfibermast gav olika förutsättningar. Fartberäkningarna säger att Arconan ska vara skarpare.<br />
Betyget blir att i Arcona 410 får seglingslystna ett superbt bygge. Båten är fylld med känsla, temperamentsfull, snabb, välbyggd, har hög finish, är rätt utrustad och lätt att segla snabbt.<br />
Visst släppte rodret i svåra lägen men sådana är sportiga snyggingar.<br />
<strong>PLUS</strong><br />
+	Hög finish<br />
+	Förträfflig styrkänsla<br />
+	Rymlig inredning<br />
+	 Vakuumbyggd<br />
<strong>MINUS</strong><br />
–	Bred sittbrunn<br />
–	Låga pentrylister<br />
–	Små sittbrunnsstuvar</p>
<p><em><div id="attachment_171" class="wp-caption alignnone" style="width: 623px"><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/DSC3281.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/DSC3281.jpg" alt="" title="Dehler 41" width="613" height="408" class="size-full wp-image-171" /></a><p class="wp-caption-text">Trendlinjer, bra pris, god byggkvalitet, peppad prestanda. Men prispressen syns invändigt och på utrustningen.</p></div></em><br />
<strong>Bantat trendbygge</strong><br />
<em>Dehler 41</em><br />
Dehlerbåtar har länge toppat resultatlistor och önskelistor hos kunniga seglare. Skälet är hög byggkvalitet och fin exteriörfinish. Som en följd var båtarna länge lite dyrare än konkurrenterna.<br />
Men 2009 tog Hanse över, rationaliserade, bantade på utrustning och utförande samt utnyttjade volyminköp för att sänka priset. Först ut efter denna nya strategi var Dehler 32 2010 och Dehler 41 har samma mål: ”En elegant sportcruiser” kallar varvet sin nya godbit. Linjerna är signerade Rolf Vrolijk, vars uppgift var att rita ”en yacht, som sätter nya gränser i fartpotential och dynamik och som möter höga krav på komfort och trivsel.” Resultatet blev linjemässigt lyckat. </p>
<p><strong>Bred häck</strong><br />
Dehler 41 har modern elegant utstrålning med sina medelhöga fribord, sin låga ruff, rundade ruffsidor, ”skuldror” på sargen, raka stäv och bredden dragen ända bak.<br />
Akterskeppet är utlagt som på Vrolijks vinnande proffskörda TP 52:or i Medelhavet. Vilket visar att varvet siktar på att vinna kappseglingar efter respitsystemen ORCi och IRC. De premierar stabilitet, varför Dehler 41 har tyngre köl än forna 41-fotare.<br />
<em><div id="attachment_174" class="wp-caption alignleft" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/DSC3312.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/DSC3312-313x208.jpg" alt="" title="Dehler 41" width="313" height="208" class="size-medium wp-image-174" /></a><p class="wp-caption-text">Enkelt, men funktionellt med sapelimahogny och laminatdurk.</p></div></em> Det nya inslaget är att 41:an vill locka både stor – och semesterseglare. För den sakens skull erbjuder man tre kölar med olika djup, i järn som standard eller bly för kappsegling. Konstruktörens åsikt om minsta motstånd, största rätande moment och bästa lyft ledde fram till att man valt T-köl.<br />
<em><div id="attachment_173" class="wp-caption alignleft" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/DSC3306.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/DSC3306-313x208.jpg" alt="" title="Dehler 41" width="313" height="208" class="size-medium wp-image-173" /></a><p class="wp-caption-text">Stor durkbredd och låga sargar men bänkarna är breda och har urtag.</p></div></em> Standardmasten är i aluminium, racingriggen i kolfiber. Både fartfrälsta familjeseglare och fullsatsande kappseglare ska kunna få sitt, är tanken. Testbåten var anpassad för det senare, med 2,40 meters blyköl, kolfibermast från Southern Spars och rattar i kolfiber.<br />
Rigghöjden är som på Arcona 410 19,8 meter och även här sitter vanten i sidan för ökad stadga.  Dock är segelytan hela tio kvadrat mindre genom kortare bom och kortare förstag. Och eftersom vikten på båten är högre, är potentialen i Dehler 41 inte fullt lika hög, i varje fall inte på papperet och i standardutförande.<br />
Sittbrunnen är högre med lägre sargar än på Arcona 410. Men bänkarna är längre, bredare och har en kant för att sitta på sargen och få<br />
spjärn. Som i Arconan är bredden bra för kappsegling, men inte heller på Dehler 41 kan familjen sitta och få spjärn mot lä, en fotlist på durken behövs. </p>
<p><strong>Bantat utförande</strong><br />
Layouten är konventionell med en toalett, sjöriktigt vinkelpentry, grund U-soffa på styrbord, och längsgående koj mittemot. Masten står i bordets framkant och stör knappast. Men bordet är kort för en 41-fotare. Dessutom är babordskojen kort för att ge plats åt kartbordet. Förpiken är lika bra som på rivalen, men akterkojen kortare och ståhöjden i salongen lägre beroende på de lägre friborden. Toaletten har mer flärd än funktion med stolen tvärs och designhandfat.<br />
Finishen är snygg men i grunden enkel. Dehler använder billig sapelimahogny i inredningen, svarvade och låga kantlister, raka överskåp och fyllnadsmassa i skarvar i stället för passning.<br />
<em><div id="attachment_172" class="wp-caption alignleft" style="width: 323px"><a href="http://batnytt.se/files/2011/12/DSC3303.jpg"><img src="http://batnytt.se/files/2011/12/DSC3303-313x208.jpg" alt="" title="Dehler 41" width="313" height="208" class="size-medium wp-image-172" /></a><p class="wp-caption-text">Löpande riggen är elegant dragen under däcket.</p></div></em> Men det enklare utförandet speglas i baspriset – 730 000 kronor under Arcona 410.<br />
Uppbyggnaden är med vakuum, vinylester och riktade fibrer, men med handlaminerat däck och bas-inredning i moduler för att hålla<br />
nere priset. Bottenramen är i laminat, som pallar lika bra som stål, enligt konstruktören.<br />
Seglingskänslan är gedigen, Dehler 41 är lugn, har tyngd i gången, påtagligt rodertryck och är på gränsen till lovgirig. Styrningen löper lätt och utan svaj. Manöverförmågan är makalös, åtta ton båt girar runt sin egen längd i lågfart. Dehler 41 styrde även när trycket var stort, på snäv slör var båten i full kontroll och gick att pressa ner i kritiska ögonblick. Inte en enda broach hade vi i testen.<br />
Fart och höjd är högre än Arconan – för Dehler 41 i racingversion. Om en 41:a med järnköl och  2,15 meters djup tar Arcona 410 återstår att se. Men över sju knop på kryss är ändå förnämligt.<br />
Betyget blir att stor stabilitet, gedigen gång och full kontroll gör Dehler 41 behaglig att segla men på finishsidan syns prispressen. Å andra sidan är cirka 500 000 kronor lägre pris än för Arconan en rejäl besparing.<br />
<strong>PLUS</strong><br />
+	Eleganta linjer<br />
+	Tydligt rodertryck<br />
+	Lågt baspris<br />
+	Olika kölar<br />
<strong>MINUS</strong><br />
–	Prispressad finish<br />
–	Bantad utrustning<br />
–	Kort babordskoj</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2011/12/15/test-arcona-410-vs-dehler-41/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fototävlingen avgjord!</title>
		<link>http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 06 Dec 2011 10:57:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://batnytt.se/?p=149</guid>
		<description><![CDATA[Båtnytts läsare har tagit härliga, dramatiska och fantasifulla bilder. Tävlingsjuryn har efter hårt arbete valt ut tio vinnare samt ett folkets pris. Titta och njut! Klicka på bilderna för att få dem större.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/1-in-i-dimman/' title='1 In i dimman'><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/1-in-i-dimman-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Vattentemperaturen sjunker från 19 till 11 grader på ett kick och dimman överrumplar alla. En sanslöst vacker bild i all sin strama enkelhet, tagen i exakt rätt ögonblick. Foto: Örjan Johansson" title="1 In i dimman" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/olympus-digital-camera/' title='2 Som en tavla '><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/2-tävlingsstart-linjett-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Kontrasterna och den dramatiska himlen leder tankarna åt August Strindbergs vildsinta naturmåleri. Härlig komposition! Foto: Hans Favre" title="2 Som en tavla" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/minolta-digital-camera/' title='3 Stundens allvar '><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/3-tromb-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Man känner hur alla sammanbitet koncentrerar sig på att så snabbt som möjligt komma bort från tromben som närmar sig. Starkt dokumentär bild. Foto: Albin Wilson" title="3 Stundens allvar" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/4-vad-hande/' title='4 Ingen fara på taket'><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/4-vad-hände-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Plötsligt händer det, båten välter i den hårda vinden. Men den unge skepparen verkar inte särskilt ledsen för det. En bild med humor och värme. Foto: Peter Hinnerson" title="4 Ingen fara på taket" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/5-bad_pa_utsidan_av_asko/' title='5 Dopp med hopp '><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/5-bad_pa_utsidan_av_askö-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Vad är väl skönare än ett svalkande kvällsbad efter en het dag? En fartfylld bild som väcker leklusten inom oss. Foto: Eric Lindberg" title="5 Dopp med hopp" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/6-karingsund_2/' title='6 Ett med naturen '><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/6-käringsund_2-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Gammalt trä kan vara så vackert, hela gråskalan är här fångad i båthus och den förfallna ekan, som verkar smälta ihop med berget.  Foto: Lis-Marie Jansson" title="6 Ett med naturen" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/7-bi-bo/' title='7 Bi bygger bo '><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/7-bi-bo-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="För lång tid i naturhamn kan ge nya gäster ombord, som detta flitiga lilla bi som hittat en perfekt boplats i vinschen. En bild med blick för detaljer. Foto: Josefin Sträng" title="7 Bi bygger bo" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/8-busvader/' title='8 Busväder '><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/8-busväder-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Full storm på Atlanten, blött, trötthet, sjösjukt, koncentration. En bild som fångar seglarlivet från sin tuffaste sida.  Foto: Lars Johansson" title="8 Busväder" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/9-regnbage/' title='9 Skattjakt '><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/9-regnbåge-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Kanske sökte de den mytomspunna krukan med guld vid regnbågens slut. Eller kom hem med god fångst av annan art… Påpassligt tagen bild. Foto: Olle Månsson" title="9 Skattjakt" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/10-hej-kompis/' title='10 Oväntat besök '><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/10-Hej-kompis-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Ibland får man fint främmande, denna fria fågel muntrade upp besättningen med att ta en paus i sittbrunnen. En spontan bild med mycket glädje. Foto: Stefan Droguet" title="10 Oväntat besök" /></a>
<a href='http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/11-sist_in_till_bryggan/' title='Folkets pris'><img width="195" height="150" src="http://batnytt.se/files/2011/12/11-sist_in_till_bryggan-195x150.jpg" class="attachment-thumbnail" alt="Men va f…? Denna något oväntade situationsbild har fått flest röster av läsarna på webben. Den väcker onekligen diverse frågor om vad som hänt och hur det gick sedan. Foto: Michael Nilsson" title="Folkets pris" /></a>

]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2011/12/06/fototavlingen-avgjord/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Test: Beneteau  Antares 880 &#8211; extremt lagom</title>
		<link>http://batnytt.se/2011/11/08/test-beneteau-antares-880-extremt-lagom/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2011/11/08/test-beneteau-antares-880-extremt-lagom/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 08 Nov 2011 09:08:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://batnytt.se/?p=103</guid>
		<description><![CDATA[Måttlig, slätstruken, anpassad, ordinär, intetsägande, färglös och lagom är sju adjektiv som alla beskriver Antares 880. Och att följa en mittfåra utan att ta ut svängarna har sina fördelar. 
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vad säger man om en båt som nästan inte sticker ut på något sätt? Och som är byggd för att fungera i alla lägen utan att överraska?<br />
Det är svårt. Men jag tar sats och hävdar att Beneteau Antares 880 är som en andraserve i tennis. Den gör sitt jobb. Men ingen lägger märke till den. Och den gör ingen besviken. Därför klarar också denna franska kabinbåt att testköras av Båtnytts utsända utan att dra på sig några nämnvärda plumpar i protokollet. Någon i testlaget tyckte att bordet i salongen gärna kunde ha fått ha rundade hörn för smidigare passage när man ska ta plats i soffan. Och visst – det må vara. Men allvarligare än så blir det inte frånsett en direkt livsfarlig badstege. Vi återkommer till den.<br />
Ur Beneteaus perspektiv är en andraserve ett väl avvägt taktiskt drag i bistra ekonomiska tider som dessa. Att välja en säker väg i pressade lägen är naturligt. Inte minst om man är en av världens största båttillverkare.<br />
Så här tar vi alltså plats bakom ratten på en 8,78 meter lång hyttbåt som, precis som sina syskon i modellprogrammet, upplevs som en föredömligt ljus och rymlig båt. Utombordaren, en Suzuki på 250 hk, räcker till en toppfart på 31 knop denna dag i lugnt vatten och måttliga vindstyrkor. Och se, det luftsmorda skrovet kommer hyfsat snabbt och villigt upp i planing utan att ställa sig med nosen i vädret först. Planingströskeln är med andra ord mycket måttlig och som förare behöver man inte resa sig upp utan kan sitta lugnt tillbakalutad i sätet med bibehållen sikt under accelerationsfasen. Gott så.<br />
Bäst trivs dock båten i trakterna kring 20 knop då ljudnivån blir mycket behaglig, Speciellt sedan man har stängt till alla dörrar och fönster. </p>
<p><strong>Bogpropeller standard</strong><br />
Att man har valt att begåva denna hyttbåt med utombordare har flera anledningar. Dels för att den på så sätt blir mer lättdriven, dels för att utrymmet under akterdäcket, där det annars skulle ha suttit en inombordare, är fritt att stuva saker i. Men inte minst för att motorn enkelt kan hissas upp helt vilket är bra om man vill lägga till mot en långgrund strand.<br />
Men med det lilla deplacementet i kombination med den höga hytten kommer också en nackdel. Det gör båten känslig för sidvind. Och vore det inte för bogpropellern (som ingår i grundpriset) så skulle tilläggning mellan smala Y-bommar kunna vara en riktig utmaning i hård sidvind. En liten finess, som inte gäller hyttbåtar över lag, är att man kan se låga bryggor från förarplatsen genom fönstret i förruffen vid tilläggning tack vare att ruffingången är så pass stor som den är. </p>
<p><strong>Ljus och luftig</strong><br />
Måttlig är det ord som bäst beskriver båten invändigt. Man har helt enkelt lagt ambitionsnivån måttligt högt och totalt struntat i högglanspolerade ytor i svindyrt ädelträ av något slag. Laminat är det som gäller och det funkar och ser hyfsat propert ut. En bonus så god som någon är att det är mycket stryktåligt.<br />
Man kommer in i salongen via en stor skjutdörr i glas i hyttens akterkant och trots att man har fått plats med såväl ett bra matbord med tillhörande U-soffa, en praktisk pent-rybänk med tvålågig spis och diskho samt en duglig förarplats så är det gott om svängrum däremellan. Ett plus är också att man faktiskt kan sitta i U-soffan och se ut åt sidorna och bakåt. Det är ingen självklarhet  på salongs- och hyttbåtar.<br />
Bidragande till att Antares upplevs som rymlig och luftig är också att passagen ned till förruffen är rejält tilltagen. Här framme finns ett separat toalettutrymme (med dränerad durk och dusch) direkt på styrbord sida och en ingång till en separat sovkabin med en tvärställd dubbel stickkoj på den motsatta. De flesta är dock överens om att man ändå sover bäst i dubbelbädden längst förut.<br />
I övrigt finns det gott om förvaringsmöjligheter här framme i form av skåp och under madrassen till dubbelbädden. En dynförsedd bänk att sitta på underlättar när man ska klä av och på sig. </p>
<p><strong>Usel räddningsstege</strong><br />
Utvändigt sticker knappast Antares 880 ut på något sätt. Bakom hytten finns ett hyfsat vindskyddat akterdäck med en L–soffa och ett bord. Vägen till fördäcket går via smala men väl halkskyddade skarndäck. Att gå här känns tryggt tack vare kraftiga räcken att hålla sig i men om man har en matkasse i den ena handen och en kylbox i den andra blir det krångligt.<br />
Vägen från akterdäcket till badbryggan går via ett trappsteg och över akterspegeln alldeles bredvid aktersoffan. Och här finner vi den enda riktiga anmärkningen. Badbryggan är hög. Inget fel i det. Men då måste räddningsstegen vara anpassad för det. I det här fallet når man den inte om man ligger i vattnet och det är inget annat än en dödsfälla. Starka och smidiga människor kan rädda sig genom att kliva på motorns antiventilationsplatta, eller kavitationsplatta som det felaktigt också brukar kallas. Men som sagt, det är ingen garanterad räddning.<br />
På det hela taget är Antares 880 en duglig hyttbåt med plats för en familj på fyra. Grundpriset, 984 600 kr, inkluderar förutom självklarheter och den redan nämnda bogpropellern också varmvattenberedare, landström och kyl.<br />
För att nämna en del. </p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/ZE5N9270.jpg" alt="" title="ZE5N9270" width="613" height="410" class="alignnone size-full wp-image-110" /><br />
<em>I L-soffan i aktern sitter man någorlunda vindskyddad och under luckan i durken finns stuvutrymme. Inte en skrymmande inombordare.</em> </p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/ZE5N9287.jpg" alt="" title="ZE5N9287" width="613" height="920" class="alignnone size-full wp-image-116" /><br />
<em>U-soffa av rejäl storlek med tillhörande havsutsikt. </em></p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/ZE5N9277.jpg" alt="" title="ZE5N9277" width="613" height="410" class="alignnone size-full wp-image-113" /><br />
<em>På denna bild syns båtens enda allvarliga plump i protokollet. Räddningsstegen är svår, för att inte säga omöjlig att fälla ned från vattnet.</em></p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/ZE5N9276.jpg" alt="" title="ZE5N9276" width="613" height="920" class="alignnone size-full wp-image-112" /><br />
<em>Pentry med tvålågig spis, diskho, varmvatten och förvaring.</em> </p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/ZE5N9268.jpg" alt="" title="ZE5N9268" width="613" height="410" class="alignnone size-full wp-image-109" /><br />
<em>En tvärställd stickkoj för ytterligare två. Vilken som är att föredra är en smaksak. </em></p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/ZE5N9262.jpg" alt="" title="ZE5N9262" width="613" height="410" class="alignnone size-full wp-image-108" /><br />
<em>Snyggt men inte pråligt. Dubbelkojen i fören rymmer två vuxna.</em></p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/ZE5N9280.jpg" alt="" title="ZE5N9280" width="613" height="920" class="alignnone size-full wp-image-114" /><br />
<em>Passagerare som vill se framåt får finna sig i att stå upp.</em> </p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/ZE5N9272.jpg" alt="" title="ZE5N9272" width="613" height="921" class="alignnone size-full wp-image-111" /><br />
<em>Duglig körställning med en bra plotter och stöd för fötterna. En mörk instrumentpanel gör att man slipper bli bländad i direkt solljus. </em></p>
<p><strong>Beneteau Antares 880</strong><br />
Längd	8,78 meter<br />
Bredd	2,98 meter<br />
Vikt	ca 2 800 kilo<br />
Bränsle	400 liter<br />
Vatten	100 liter<br />
Kojer	4 stycken<br />
Max motor	300 hk<br />
Motor i test	Suzuki 250 hk<br />
Toppfart	31 knop (med 250 hk)<br />
Info www.suzukimarin.se</p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/Pre-Brochure-Antares-8.80_Sida_1_Bild_0003.jpg" alt="" title="Pre Brochure Antares 8.80_Sida_1_Bild_0003" width="613" height="226" class="alignnone size-full wp-image-106" /></p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/11/Pre-Brochure-Antares-8.80_Sida_1_Bild_0002.jpg" alt="" title="Pre Brochure Antares 8.80_Sida_1_Bild_0002" width="613" height="220" class="alignnone size-full wp-image-105" /></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2011/11/08/test-beneteau-antares-880-extremt-lagom/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Garmin Montana 650t &#8211; gapar över mycket</title>
		<link>http://batnytt.se/2011/10/10/garmin-montana-650t-multikompetensen-en-begransning/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2011/10/10/garmin-montana-650t-multikompetensen-en-begransning/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 10 Oct 2011 05:35:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://wordpress.lrfmedia.se/batnytt/?p=91</guid>
		<description><![CDATA[Garmin Montana 650t . Garmins nya handhållna plotter är gjord för att fungera för all sorts navigation. Men det går inte att vara bra på allt. 
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Garmin Montana 650t är storasyster till Oregon som kom för ett par år sedan. Den största skillnaden på utsidan är formatet, Montana har en välbehövlig extra tum på skärmen och det gör mycket för överblicken och är närmast nödvändigt för att den ska gå att använda ombord.<br />
Precis som lillasyster har Montana bara en knapp: på/av (med ett snabbt tryck kommer man också åt låsningen av skärmen samt ljusreglaget), all annan manövrering sker genom pekskärmen. Den fungerar bra men kräver ordentlig kraft, är man van vid den fjäderlätta beröring som fungerar på mobiltelefonen blir man frustrerad i början. Men det här är ett redskap som ska gå att använda i tuffare miljöer och med handskarna på, och då blir det problem om skärmen reagerar för lätt.<br />
Plottern har ett inbyggt laddningsbart batteri, men kan också genom en smart batterihållare laddas med vanliga alkaliska batterier, om man befinner sig långt från 230 volt när batterierna tar slut.</p>
<p><strong>Långsam zoomning</strong><br />
Garmin Montana 650t kan nästan allt. Den navigerar i skogen, i staden, på vägen och till sjöss, den mäter höjden, kan ta geotaggade bilder, fungerar som kompass, har programvara för geocachare och kommunicerar trådlöst med sin omgivning. Den kan med rätt givare visa cyklister trampvarvtal och löpare pulsen. Det är imponerande. Men precis som alla multisportare är den inte bäst i någon gren.<br />
<img src="http://batnytt.se/files/2011/10/garmin-montana-313x411.jpg" alt="" title="garmin-montana" width="313" height="411" class="alignleft size-medium wp-image-92" />Eftersom Båtnytt ser allt genom ett marint filter har vi också koncentrerat oss på de funktioner som normalt kommer till användning ombord på en fritidsbåt och då framför allt navigation med sjökort, och då har Garmin Montana sina klara begränsningar. En är naturligtvis skärmstorleken, fyra tum är i praktiken för litet för att den ska gå att använda som huvudnavigator ombord. Att till exempel lägga ut rutter på en fyratumsskärm är inte riktigt värt mödan, även om det i sig går ganska enkelt att placera ut waypoints. Men att flytta sig framåt på en så liten skärm och vänta på att zoomningarna och panoreringarna ska bli klara går för sakta för alla utom de med extremt tekniskt tålamod. Det går att ställa in med vilken hastighet kartorna ska uppdateras vid panoreringar och zoomning och vill man göra just det så måste den vara på högsta möjliga.<br />
Båtnytts redaktion har haft den med som komplement till papperssjökort och det fungerar utmärkt att ha detaljpositionen på plottern och översikten på papperskortet. Det finns ingen anledning att köpa ”Vision”-versionen av sjökorten, de extra funktionerna gör sig bäst på en större plotter.<br />
För den som verkligen vill flytta runt sin plotter mellan olika användningsområden är Montana ett bra redskap, den passar till exempel utmärkt på fördäck på en havskajak och som reservplotter. För dig som enbart vill ha en plotter för båten finns det bättre alternativ. </p>
<p>PLUS<br />
+	Allsidig<br />
+ 	Vattentät<br />
+	Två sorters batterier</p>
<p>MINUS<br />
–	Seg zoomning/panorering<br />
–	Flyter ej</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2011/10/10/garmin-montana-650t-multikompetensen-en-begransning/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Test Salona 38</title>
		<link>http://batnytt.se/2011/09/15/test-salona-38/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2011/09/15/test-salona-38/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 15 Sep 2011 08:21:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://wordpress.lrfmedia.se/batnytt/?p=71</guid>
		<description><![CDATA[Drömmen om en båt med höga ­prestanda, stark konstruktion, ­träinredning, finish och lågt pris är nära att infrias i nya Salona 38. Bara några genvägar ger smolk i glädjebägaren.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Svenskar som seglat i Kroatien känner till Salona. Dessutom har en 37:a vunnit ORCi-VM och varit med i Båtnytts stortest 2010. Märket bör således inte vara helt okänt.<br />
Men någon kanske ändå undrar, kan de bygga båtar i Kroatien? Svaret är jajamän. Salona Yachts, formellt AD Boats, startade 2004, tog hjälp av den drivna designfirman J &amp; J och har sjösatt en ny modell varje år. Varvets eget kunnande är gott och byggtekniskt är nivån högre än på storvarven i Europa.<br />
Som ett erkännande utsågs Salona 37 till European Yacht of the Year och Sailboat of the Year i USA.<br />
Nyast är Salona 38, sjösatt i juli och den ersätter 37:an med ett uppseendeväckande lågt pris. Cirka 1 700 000 kronor med moms är hela 40 procent under närmsta rival och ger frågan, vad är hemligheten? Rationell produktion och låga löner?</p>
<p><strong>Förhållandevis billig</strong><br />
Jodå, men det har andra varv också. Motor, mast, vinschar, plast och glasfiber kostar Salona mer, för man bygger cirka 40 båtar om året jämfört med det tredubbla hos ledande X-Yachts.<br />
Den enkla förklaringen är att varvet vill sälja mer, men också att båten är bantad i standard. Järnköl, handupplagt laminat, inga segel, inga instrument med mera. Det sparar pengar. Men inte ens toppad med vakuumskrov, djup blyköl, teakinredning, spectrasegel, instrument, värmare etcetera kostar Salona 38 mer än cirka 2,1 miljoner kronor.<br />
Så ”lite” för en prestandabåt låter som musik för anhängare av snabba båtar och för bra för att vara sant. Men motivet är: Vi vill och kan bygga till lågt pris, säger Leo Curin, utvecklingschef på Salona.</p>
<p><strong>Föddes ur krisen</strong><br />
För att syna Salona 38 tog Båtnytt lågprisflyget till Split, testseglade i vackra Bracsundet och besökte fab-riken, som första tidning i världen. Så kan intresserade också göra, eller se båten på höstens mässor i Ijmuiden, Southampton och Genua.<br />
Bakgrunden till 38:an är krisen 2008, då varvet som andra blev fast med osålda båtar. Men den starka ägaren i multinationella Prevent och att man startade en egen charterfirma räddade Salona.<br />
Stiltjen på marknaden användes till att ta fram nya modeller och redan 2009 kom Salona 44, 2010 Salona 41, nu 2011 Salona 38 och till 2013 kommer en snabb, slank 60-fotare.<br />
För linjerna i Salona 38 står J &amp; J, som kom in när Bavaria lade ner famösa Matchserien.<br />
38:an är emellertid inte helt ny, utan utvecklad från Salona 37 anno 2005. Nyheterna är bredare akter, längre skrov, ny köl av britten Jason Ker, nytt däck och ny överbyggnad.<br />
Idealet är en helt ny design. Men att börja från scratch kostar miljoner och det är billigare, i vart fall på kort sikt, att förfina en befintlig modell.<br />
Salona 38:ans skrov är därmed lika tidlöst som 37:ans och utan slag eller extrembred akter. Det trendiga är mörka ruffrutor, rutor i skrovet, öppen akter, korta överhäng och dubbla rattar.</p>
<p><strong>Bly och vakuum</strong><br />
De sex båtar varvet har sålt redan på ritning har 2,30 meters blyköl och vakuumgjutet skrov. Detta ger lägre tyngdpunkt, högre glashalt, lättare, starkare och styvare skrov.<br />
Bly och vakuum ingår i prestandapaketet för cirka 330 000 kronor, som likställer Salona 38 tekniskt med båtar som Xp 38, Elan 380, Arcona 370 och nya Grand Soleil 39,<br />
Riggen från Sparcraft har tre svepta spridare, konad topp, går genom däck, har indragna vant och kraftig profil. Vissa beslag vid mastfästet och bomnocken är dock smäckiga.<br />
Sittbrunnen är en annan kompromiss. För söndagsseglarnas skull löper storskotskenan i ett dike i durken, inte i knähöjd mellan bänkarna. Dubbla rattar ger fin framkomlighet, bra sikt för rorsman och stor durkbredd ger bra svängrum i hamn.<br />
Men till sjöss är bredden i sittbrunnen besvärande, gastarna når inte att ta spjärn och fotstöd finns inte. Bänkarna är korta och smala, sargarna är låga. </p>
<p><strong>Lättdragen rullfock</strong><br />
Nerdraget storskot är elegant och förenklar båthanteringen. Sak samma med däcksutrustningen, som är tilltagen med Harken 46- och 40-vinschar, bitande Spinlock XTS-avlastare och stumma Dyneemalinor. Lättdragen rullfock med trumman under däck är också standard. En praktisk finess är att storskotet kan sättas på rufftaket, varpå 38:an kan seglas med biminin uppe.<br />
Interiören är mörk och gammaldags med Sapelimahogny. Men för cirka 48 000 kronor sätter varvet in teak med modern liggande mönstring.<br />
Dispositionen är rättfram med symmetrisk salong, klaffbord i mitten, masten i bordets framkant, två akterkabiner, framåtvänt kartbord, L-pentry, toalett med dusch föröver och en förpik med godtagbar bredd i fotändan.<br />
Toaletten är trängre än i en crui-ser. För er som vill ha toa i aktern har 38:an sådan layout också och även en med två toaletter. Men då finns det bara plats för en akterkabin.</p>
<p><strong>Precis passform</strong><br />
Laminatet är i standard handupplagt, men med vätande rulle, inte med plasten sprutad för högre glashalt. E-glas ingår redan då, men vakuuminjicering och vinylesterepoxi sparar hela 400 kilo, varpå stabiliteten ökar, då kölvikten är samma.<br />
Lika viktig är strukturen och även här har Salona lagt krut med rostfri stålbottenram och kolfiber på toppen i stället för glasfiber som förr. Skälet är att kolfiber etsar mot rostfritt och gör konstruktionen extra stark, enligt varvet.<br />
Kolfiber ingår även i innermodulen, som är limmad mot skrovet med ett speciellt strukturlim. Vakuumgjutningen ger en exakt tjocklek varje gång och ytorna kan sitta dikt an. Vitsen är att innermodulen inte släpper alls eller i vart fall inte lika lätt som på storvarvsbyggen vid en grundsmäll.<br />
Kraftiga kölbultar av Duplexkvalitet går genom botten på stålramen och ända ner till bulben. Mellanrummet är en skumfylld sko av stål. Totalt känns styrkan god för grund och hård havssegling.<br />
Vad gäller seglingskänslan är den sannolikt god, men på testbåten var wirarna till rattarna för spända och gav trög styrning. Vilket visar att systemet med dubbla rattar är som att stämma en fiol. Efter min kritik slackades wirarna och när ikonen Dean Barker seglade 38:an i egenskap av leverantör av instrumenten (Nexus) kommenterade han styrningen som god.<br />
Men jag är ändå inte säker på att känslan är perfekt, rodret är nämligen av kostnadsskäl taget från Salona 37, som är neutral och överstyrd och där axeln nyper vid press. Även 38:an hade tendens till överstyrdhet, men effektiva nållager har inte billiga glidlager.<br />
Fartprognosen (VPP) överträffades, vi gjorde goda 6,0–6,3 knop på GPS:en vid 40–45 graders sann vinkel till vinden i 4–5 m/sek. Mest imponerade stabiliteten. När sydosten ökade i sundet utanför Split neg 38:an behagligt, krängde värdigt, accelererade och spårade förträffligt. </p>
<p><strong>Attraktivt alternativ</strong><br />
Båten ligger lätt på vattnet, vänder snävt och är lätt att segla väl. Gott grepp direkt, ingen väntan på fart via låg kurs efter slagen, känns rätt på en cruiser/racer. Förmodligen har Jason Kers kölform denna fina inverkan.<br />
Allmänt är Salona 38 en lättkörd prestandabåt med chans till högkvalitativt byggsätt. Teakinredning ger trivsel och ovanpå allt landar priset på en fullmatad båt på ”bara” cirka 2,1 miljoner kronor, som är långt under konkurrenterna. Varvets motto ”bästa värde” stämmer därmed väl.<br />
Styrkänslan var vissen och man har tagit vissa genvägar (roder och sittbrunn). Ändå känns Salonas krutpaket som ett klart attraktivt alternativ till klassens kändisar.<br />
<strong>PLUS</strong><br />
+	Fina prestanda<br />
+	Hög stabilitet<br />
+	Träinredning<br />
+	Starkt byggd<br />
+	Lågt pris<br />
<strong>MINUS</strong><br />
–	Otrygg sittbrunn<br />
–	Trögt styrsystem<br />
–	Högt avgasljud<br />
–	Stort motorreglage<br />
–	Överarbetat storskot<br />
<img src="http://batnytt.se/files/2011/09/3CB8923ADBOATSSALONA38PANH.jpg" alt="" width="613" height="371" class="alignnone size-full wp-image-76" /><br />
<em>Mot tillägg byggs inredningen i teak, varpå kvalitetskänslan ökar till god nivå. Layouten är trevligt traditionell varför kojerna är ovanligt bra.</em></p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/09/3CB8907ADBOATSSALONA38PANG.jpg" alt="" width="613" height="337" class="alignnone size-full wp-image-75" /><br />
<em>Pentryt har lådor och skåp, men låga kantlister och dito arbetshöjd</em>.</p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/09/3CB8850ADBOATSSALONA38.jpg" alt="" width="613" height="409" class="alignnone size-full wp-image-74" /><br />
<em>De dubbla akterkabinerna har utmärkta mått och rymmer två utan problem.</em></p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/09/3CB8814ADBOATSSALONA38PANF.jpg" alt="" width="613" height="1063" class="alignnone size-full wp-image-73" /><br />
<em>Toaletten är kompakt, men stor nog att duscha på.</em></p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/09/DSC_0495.jpg" alt="" width="613" height="408" class="alignnone size-full wp-image-79" /><br />
<em>Rattarna sitter i sargsidan, vilket ger bra svängrum.</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2011/09/15/test-salona-38/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Test &#8211; Anytec 860 spd</title>
		<link>http://batnytt.se/2011/08/31/test-anytec-860-spd/</link>
		<comments>http://batnytt.se/2011/08/31/test-anytec-860-spd/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 31 Aug 2011 11:30:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maria Karlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar ur tidningen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://wordpress.lrfmedia.se/batnytt/?p=44</guid>
		<description><![CDATA[Ett bombsäkert aluminiumskrov. Dubbla motorer på vardera 300 hk. Kraftig avbärarlist. Mäktig targabåge. Och köregenskaper som imponerar. Styrpulpetbåten Anytec 860 SPD är verkligen något alldeles extra. 
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Delar du ekonomi med någon som inte är etthundra procent båtfrälst? Då kan du glömma att din partner går med på att köpa en Anytec 860 SPD. För alla som har en nykter syn på båtar, och som inte bara köper båt med hjärtat, ser att den är mer än vad som kan försvaras med förnuft.<br />
Vi har att göra med en styrpulpetbåt för 1 312 000 kronor. Och som hör till det mest kompromisslösa som skådats. För om man, som Anytec-varvet, tillverkar båtar med stor kunskap och till synes utan en tanke på vad det kostar att överdimensionera och ta i från tårna i varje detalj, är det ganska lätt att låna ut sitt verk för test en dag på sjön utan att riskera att få någon allvarlig plump i testprotokollet.<br />
Grunden är att tillverkaren har varit generös när det gäller storleken redan från början. Sedan har man försett båten med säten, aktersoffa, vindruta och allt annat som hör styrpulpetbåtar till. Och gjort det utan att behöva tvinga in saker på varandra. De generösa fria ytorna är en befrielse. Samt det faktum att båten i det närmaste är helt underhållsfri. Man kan ge båten en omgång med en högtryckstvätt emellanåt. Eller så strunta i det. </p>
<p><strong>Mäktig känsla</strong><br />
Vi stävar ut genom Norrtäljeviken och känslan att sitta i det bekväma förarsätet och kontrollera 600 hk fördelade på två utombordare är mäktig. Båten har en inbyggd fartygskänsla i låga farter som är angenäm. Motroterande propellrar gör den kursstabil och det går an att lämna förarsätet under långa stunder för att kvajla upp tampar, stuva fendrar och äga sig åt alla andra göromål.<br />
Därtill går båten i stort sett ljudlöst i krypfart och kakburkskänslan som man brukar få på köpet när man skaffar en aluminiumbåt är långt borta. Det beror främst på ett särdeles gediget nätverk av bottenstockar och stringers som gör skrovet stryktåligt och styvt. Och som ger båten en välsignad pondus när trotsig sjö ska tämjas. Svetsfogar och detaljer som badstege, targabåge och räcken följer också samma oerhört råa och macho­betonade stil och jag undrar om man inte kan lyfta hela båten genom att bara fästa slingen i en enda knap eller ett räcke.<br />
Ute på fritt vatten ger jag gas och låter de båda krutpaketen på akterspegeln skjuta båten igenom planingströskeln. Och se, ögonblicket senare balanserar ekipaget oförskämt lätt på den 23 grader vassa V-bottnen.<br />
Jag finner det lämpligt att halvstå och köra eftersom förar- liksom passagerarstolen är av den typ där den främre delen av siddynan kan fällas upp och bilda en så kallad ståstol. På så sätt kan jag också dämpa motsjön med benmusklerna och skona ryggen.<br />
GPS-en visar stadiga 35 knop och trots att vågorna är meterhöga ter sig färden helt odramatisk. Men än har inte Anytec 860 SPD visat vad den kan. Det är just när man drar på från 35 knop och uppåt som den utmärker sig mest. För då är accelerationen hisnande. </p>
<p><strong>Svår törst</strong><br />
2 x 300 hk räcker till en toppfart på 59,5 knop denna fuktiga försommarmorgon. Och då landar bränsleförbrukningen på 3,34 liter per sjömil vilket förstås är galet högt för alla oss som har en begränsad ekonomi. Och som inte skulle komma på tanken att lägga över en komma tre millar på en öppen styrpulpetbåt. Men den som har råd och som av förståeliga skäl har fallit pladask för detta ekipage kan glädja sig åt att det går att komma undan med en förbrukning på 1,65 liter per sjömil i 33 knop. Men som sagt, i den farten känns båten helt odramatisk och känslan av att ratta en färja är inte långt borta.<br />
I ännu lägre farter – från 20 knop och ner tills man faller igenom planingströskeln drar Anytec 860 påtagligt stora svall. Ett tecken på att det går åt mycket bränsle. Storleken på svallen är som bekant ett direkt mått på hur mycket energi som går åt för att driva ett flytetyg även om vi inte har det svart på vitt den här gången.<br />
Olyckliga omständigheter gjorde att vi bara kunde mäta bränsleförbrukningen i jämna steg från toppfart ned till 2 900 varv per minut. </p>
<p><strong>Krångligt dynsystem </strong><br />
I övrigt är det tuffa detaljer som präglar Anytec 860, till exempel den kraftiga avbärarlisten som gör att man kan trycka in nosen eller sidan ganska bryskt mot en brygga utan att tveka. Och targabågen som kan laddas med finesser som allehanda antenner, strålkastare och radarreflektorer som den typiske köparen anser hör till livets nödtorft. Vidare är de stora fria ytorna, såväl framför som bakom styrpulpeten, omsorgsfullt halkmönstrade och alla fotsteg och tofter är klädda med ett gummiliknande material. Också det för att ingen ska riskera att slå på baken.<br />
Oavsett vad man studerar ombord är alla detaljer och finesser i en rå och oborstad stil. Vilket förstås är fullt medvetet utfört. Man ska kunna slänga igen luckor till stuvfack och dörrar med handflatan. Inte finlira med pincettgrepp.<br />
Stuvfacken är för övrigt många och rymliga.<br />
Som passagerare sitter man naturligtvis bäst i stolen bredvid föraren. Men att färdas i aktersoffan går också an om man stänger dörren mellan pulpeterna som vindskydd. Om man sedan förser soffan med de tillhörande dynorna så blir det riktigt bekvämt. Men sitt– och ryggdynorna är många och inte helt lätta att få på plats så det är knappt att det låter sig göras på en kafferast.<br />
Totalt sett är Anytech 860 definitivt en båt som sticker ut från mängden. Och den seriösa spekulanten köper inte båten för att han, jag vågar påstå att det är en han, behöver de stora lastytorna, den höga toppfarten och alla de 600 hästkrafterna. Han köper den för att båten ”talar direkt till honom och för att han är kär”.<br />
Och galen. </p>
<p><strong>PLUS</strong><br />
+ Utseendet<br />
+ Köregenskaperna<br />
+ Accet<br />
+ Lastytorna<br />
+ Underhållsfri</p>
<p><strong>MINUS</strong><br />
– Dyr<br />
– Högljudd bogpropeller<br />
– Krånglig dynsats</p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/08/ZE5N8768.jpg" alt="" width="613" height="921" class="alignnone size-full wp-image-49" /><br />
Stort, vattentätt stuvfack för dynor och fendrar. </p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/08/IMG_6189.jpg" alt="" width="613" height="410" class="alignnone size-full wp-image-52" /><br />
Vinklat stöd för fötterna, stor plotter, djupt skålad stol, bra sikt. Det mesta är rätt och känslan att kontrollera 600 hk med det dubbla gasreglaget är mäktig. </p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/08/ZE5N8809.jpg" alt="" width="613" height="410" class="alignnone size-full wp-image-46" /><br />
U-soffan i aktern är bekväm när man väl har fått alla dynorna på plats. Under soffan finns massor av stuvutrymme. </p>
<p><img src="http://batnytt.se/files/2011/08/ZE5N8785.jpg" alt="" width="613" height="410" class="alignnone size-full wp-image-48" /><br />
Parhästarna i aktern ger en toppfart på nästan 60 knop. </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://batnytt.se/2011/08/31/test-anytec-860-spd/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

